Svensk ”FIKA” som ett immateriellt kulturarv närmar sig FN:s kafferum.

Allt började egentligen redan 2014 med Stina Almroth.  Forskare med bl a doktorsexamen från Cornell Universitet i USA inom internationell näringslära, tillika hemmabagare. Under sina många år utomlands med olika arbetsuppgifter i olika världsdelar, har hennes internationella vänner många gånger fått njuta av hennes svenska kanelbullar. 

Stina hade uppmärksammat att Sverige några år tidigare hade signerat Unescos konvention för tryggande av det immateriella kulturarvet och tänkt att fika borde vara just ett sådant kulturarv. Så fort det blev möjligt att skicka in förslag gjorde hon det.

”Låt oss ta en fika!  

är en fras som svensken nästan dagligen uttalar, hemma eller på arbetet. Fika innebär att dricka kaffe med något bakverk till, men främst betyder det en inbjudan till social kontakt.

Åren gick, men så plötsligt, 2021, är det dags för nästa steg, nämligen att nominera förslag till Unescos lista över världens immateriella kulturarv. Den möjligheten står endast öppen för förslag som redan på Sveriges förteckning över Levande Traditioner. Det är därför nu möjligt att skicka in en ansökan att föreslå fika som ett svenskt immateriellt kulturarv för nominering till Unescos internationella lista.

Matmaffian kommer in i bilden

Förutom frågor som rör den föreslagna kulturföreteelsen, efterlyser ansökningsformuläret engagerade ideella föreningar som står bakom förslaget. Det är här som Matmaffian kommer in i bilden. Med alla de medlemmar som utgör vår förening, med blandade bakgrunder inom gastronomi, konditori, hemkunskap etc. känns det naturligt att stödja en ansökan att föreslå fika för nominering till Unescos lista över världens immateriella kulturarv.

Stina Almroth som tagit sig an denna ansökan har nyligen kommit ut med en bok, FIKA: Made in Sweden. Boken är skriven på engelska för en internationell publik. Med foton av Magnus Skoglöf och grafisk design av Cecilia Kusoffsky, presenteras fika som svenskarnas sätt att vara varma, omtänksamma och sociala. Författaren låter även läsaren ana fika som förklaringen till Sveriges globalt starka varumärke. Diplomat Olle Wästberg och mästerbagare Jan Hedh bidrar med varsitt förord.

Boken har redan fått två utmärkelser dels som Sverigevinnare i kategorin ”Coffee” i Gourmand Awards, 2020, där den blivit listad som en av de fyra bästa i världen. Den blev även vinnare i kategorin ”Ceremoniella måltider” i Måltidsakademiens tävling 2020.  

Länk till möjligheten att föreslå nomineringar till en av Unescos internationella listor eller ett register: https://www.isof.se/nominerakulturarv

Länk till Isofs pressmeddelande: https://www.isof.se/unesconyhet

Minnesord Birgitta Rasmusson

Birgitta Rasmusson. Foto: Wolfgang Kleinschmidt

Birgitta Rasmusson

1939-2021

Hushållsläraren, kokboksförfattaren och tidigare provkökschefen Birgitta Rasmusson, Stockholm och Ljungskile, har avlidit i en ålder av 81 år. Närmast sörjande är brodern Anders Rasmusson med familj samt en stor vänkrets.

Birgitta Rasmusson var en enastående kvinna. Alltid elegant, med hög integritet och med mycket humor. Hon var vetgirig, såg sina medmänniskor och var en suverän historieberättare. Under sitt långa yrkesliv har hon spridit mycket gedigen kunskap om matlagning och bakning via tidningar, böcker och TV. Först i sitt arbete som konsumentupplysare och testredaktör på Ica-kuriren, därefter som chef för Ica provkök. Där testades köksredskap och matlagningsmetoder – alltifrån grundläggande matlagning till det allra senaste inom gastronomin. I provköket producerades ett flertal kokböcker under hennes ledning, till exempel Rutiga Kokboken och bästsäljaren Sju sorters kakor. När provköket hade upphört år 2005 fick hon uppdraget att uppdatera de populära böckerna så att de kunde komma ut i nya upplagor. År 2005 mottog hon Gastronomiska Akademiens Guldmedalj. Mellan åren 2012 till 2020 var Birgitta domare i tävlingsprogrammet Hela Sverige bakar.  

I Matmaffian, Sveriges matskribenters förening, deltog Birgitta i styrelsearbetet. Hon bidrog till den trevliga stämningen och var en omtyckt ordförande på flera av våra årsmöten. Birgitta var en mycket kunnig och tydlig person. Hon hade ett stort intresse för nyheter och trender som hon ofta tog med sig hem från sina resor i världen och generöst delade med sig av till oss kollegor. Hon bodde i Stockholm och på föräldragården i Restenäs, Ljungskile. Och drog alltid fulla hus när hon höll sin årliga sommarföreläsning i Växthuset Ulvesund som ligger i samma trakt.

Saknaden efter Birgitta är stor. Hon var en god förebild och en kär och färgstark kollega och vän.

För Matmaffian – Sveriges matskribenters förening

Christina Möller

Berit Paulsson

Anna K Sjögren

Cecilia Öster

Webbinarium Tema växtbaserad mat

Tid: Tisdag den 24 november kl 16-17.30

Arrangörer: Vi Konsumenter, WWF och Konsumentföreningen Stockholm

Länk till webbinariet https://www.kfstockholm.se/vaxt

För några år sedan ökade efterfrågan på ekologiskt kraftigt. Denna trend har stagnerat och ersatts med att många konsumenter väljer växtbaserade livsmedel, kanske i en förhoppning om att detta både kan rädda planeten och förbättra den egna hälsan? Industrin erbjuder ett rikt utbud av vegetariska och veganska produkter, men en stor del av vegetabilierna är importerade.Hur ska vi som konsumenter välja vegetariska produkter för att främja en hållbar utveckling? Hur ser utbudet ut? Var kommer råvarorna ifrån? Vilka krav ställer dagligvaruhandeln? Vilka krav ställer livsmedelsindustrin? Kan vi minska sårbarheten genom att odla och förädla växtbaserade råvaror i Sverige? Program:Inledning:Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter

Vilka växtbaserade produkter finns på marknaden idag?Sören Person, Vi Konsumenter

Vad är innehållet i växtbaserade produkter?Björn Bernhardson, verksamhetsledare Äkta Vara

Hur vill WWF hjälpa konsumenter och upphandlare att handla hållbart växtbaserat?Anna Richert, matexpert Världsnaturfonden, WWF

Hur ser dagligvaruhandeln på hållbar växtbaserad mat?Emelie Hansson, hållbarhetsstrateg ICA 

Hur ska livsmedelsproducenter svara upp mot marknadens krav på växtbaserad mat?Agneta Påander, hållbarhetsdirektör Orkla Foods

Samtal – Hur ser framtiden ut för hållbar växtbaserad mat?
Anna Richert, WWF samtalar med Charlotta Szczepanowski, chef hållbarhet & kvalitet COOP Moderator:Minna Hellman, hållbarhetsstrateg Konsumentföreningen Stockholm

Välkomna!

Skrivelse om fler Hemkunskaps timmar

Som tidigare informerats om, så har Ellinor Moberg och Britt-Marie
Andersson Dahlin engagerat sig i frågan om fler Hemkunskaps timmar.
De har nu skrivit en debattartikel som ska publiceras, men även skicka
till Skolverket. Se nedan.

De medlemmar som vill vara med och engagera sig, skriva under artikeln.
Ska senast den 20 november 2020 höra av sig till Britt-Marie eller Ellinor.
adress brittmarie.dahlin@gmail.com eller Ellinor.k.moberg@gmail.com

Global marknad behöver medvetna konsumenter genom fler timmar i Hkk 

Det är hög tid för Skolverket att lyfta ämnet Hem- och konsumentkunskap rejält när  grundskolans timplan ska anpassas efter kursplanerna i Lgr11. Utbudet av varor och tjänster  är enormt. Marknaden är komplex. Näthandeln ökar lavinartat och snabba SMS-lån utan  kreditprövning kullkastar privatekonomin. Vår konsumtion bidrar till artdöd och utsläpp av  växthusgaser. Inte minst unga konsumenter behöver lära sig resurshushållning och få  instrument att navigera sin livsstil efter. Hem-och konsumentkunskap, Hkk, är skolans enda  ämne som förmedlar en helhetsbild i hur konsumtion påverkar hälsa, ekonomi och miljö. Det  behövs mycket kunskap, kritiskt tänkande och tid för reflektion för att få insikt i hur allt  hänger ihop. Detta går inte ihop med att ämnet är skolans absolut minsta ämne. Globaliseringen är här, mer kunskap är ett måste. Både skola och hem har ett ansvar i detta.   

Nytt uppdrag: Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av att  omfördela tiden mellan ämnena i grundskolan och i motsvarande skolformer. Syftet är att  skapa en bättre balans mellan det centrala innehållet i kursplanerna och den tid som är  avsatt för varje ämne i timplanen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31  mars 2021.  

Vi vill uppmana Skolverket i uppdraget att anpassa timplanen efter kursplanen i Hkk och  efter den verklighet vi befinner oss i 2020.  

Konsumtionen påverkar allt: Den dagliga konsumtionen och livsstilen påverkar den egna  hälsan, ekonomin i hushållet, miljön och klimatet. Detta i sin tur påverkar samhället. Varje  köp man gör lämnar spår som påverkar naturen med jord, skog, luft, sjöar och hav. Frågan  som måste ställas är: Hur kan man konsumera för ett friskare liv och en hållbar framtid?  Agenda 2030 antogs i Paris 2015 och de flesta av världens länder undertecknade  överenskommelsen, så också Sverige. I agendan finns 17 övergripande globala mål. De  handlar bl.a. om en mer rättvis värld, om jämställdhet, god utbildning för alla, att värna våra  ekosystem med biologisk mångfald, rent vatten och ren jord samt att sträva efter hållbar  konsumtion och produktion. Många företag och organisationer har idag implementerat  målen i sina verksamheter. Medvetna konsumenter ställer om i hushållet. Smarta och  medvetna konsumtionsval är en utmaning för oss alla och kräver kunskap som kan omsättas  i praktisk handling i vardagen. Detta är också kärnan i ämnet Hem- och konsumentkunskap.  Det är därför hög tid att prioritera upp ämnet i skolans timplan.  

Det behövs många fler timmar i Hkk nu. Ämnet ger kunskap i hälsa, ekonomi och miljö, hur  allt hänger ihop och påverkar oss. Här får man också genom praktisk handling ett  helhetsperspektiv på hur skolans olika ämnen samspelar i allt från matte, No, So till svenska. 

Hälsa: Alla vill må bra. En av grundstenarna för detta är kunskap i mat och måltider och vad  man äter. Bra mat ger ork, gott humör och ett friskare liv. Bra mat är fylld med nyttigheter  kroppen behöver för att fungera med t.ex. ett starkt immunförsvar och lagom med energi  för arbete och fritidsaktiviteter. Tallriksmodellen visar proportionerna för olika livsmedel och 

måltider och är ett effektivt hjälpmedel när maträtter ska värderas.  

Här i Sverige lever vi ”lite för bra”, vi äter mer än vi behöver. Mat och dryck innehåller mer  energi än vi förbrukar. Mycket av färdigmaten innehåller snabba kolhydrater och man  hamnar lätt i den onda sockercirkeln. Detta leder till övervikt redan tidigt i åldrarna. En  studie visar att övervikt och fetma ökar i alla åldersgrupper. Bland 4-åringar var övervikten  11 procent som ökade till 31 procent bland unga vuxna, 16-29 år, och ökade till 61 procent  bland vuxna mellan 45-64 år. Ökningen är något kraftigare för män än för kvinnor.  Viktökningen leder till högre risk för högt blodtryck och problem med hjärta och kärl, cancer och diabetes. Diabetes typ 2 ökar också och drabbar idag allt för många barn och unga.  De goda nyheterna är att forskning och kostundersökningar världen över visar att  hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet minskar riskerna att få dessa livsstilssjukdomar. I  Hkk lär man sig grunderna för hälsosamma matvanor från planering av måltider och inköp av  livsmedel, laga och dela måltid med varandra och arbeta tillsammans. Det är vardagskunskap för hela livet. Det handlar om att hushålla med resurserna, att handla lagom mycket för att  minska matsvinnet. Fortfarande går nästan en tredjedel av matinköpen ner i soppåsen. Det  är inte hållbart. Det är dålig ekonomi.  

Ohälsa kostar, både för individen och samhället. Sjukvårdskostnaderna i Sverige kan räknas i  miljarder till följd av dåliga matvanor. I Hkk omsätter man livsmedels- och näringskunskap i  praktisk handling i matlagning -och bakning. Mer tid och kloka schemaläggningar behövs för  att lägga grunden för en friskare livsstil.  

Ekonomi: Det är lätt att överkonsumera både mat, kläder och prylar. I dag lever 8,5 procent  av Sveriges barn i hushåll där minst en förälder har skulder hos Kronofogden eller är under  pågående skuldsanering. Inbjudande reklam och nya trender, låga priser, lockande  avbetalningsplaner och snabba SMS-lån utan kreditprövning kan lätt leda till oövertänkta  köp och fel beslut i en pressande, stressig vardag. Och så har man fastnat i skuldfällan som  kan leda till slutstation Kronofogden.  

Man behöver kunskap i marknadens språk för att reflektera och ifrågasätta. Man behöver  kunskap i vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument och vilka lagar som styr  detta. Man måste kunna räkna procent och jämföra olika erbjudande. Man måste träna sig i  att ha koll på sina pengar och sina utgifter så man själv kan styra sin vardag. Ekonomi  betyder helt enkelt att hushålla med resurserna. I Hkk får man lära sig detta, att planera sin  ekonomi, att göra sin budget med inkomster och omkostnader. Det är viktig vardagskunskap  för hela livet. Med fler timmar kan ämnet uppfylla kursplanens intentioner. 

Miljö: Att vara en smart och medveten konsument är inget man lär sig på en kafferast. För  att nå kursplanens mål och att sträva mot hållbarhetsmålen i Agenda 2030 bör man också  träna sig i att ställa frågor ”Hur påverkar mitt köp av denna vara eller tjänst miljö och klimat? Ska man köpa omärkt eller ekologiskt, ska man köpa närodlat eller importerat? Är det god  djuromsorg på gården där julskinkan kommer ifrån? Hur är äpplet odlat, med eller utan  bekämpningsmedel? Hur är arbetsförhållandena på fabriken där snyggaste jeansen är  sydda? Är vegetarisk mat bättre eller sämre än allsidig kost? Ska resan till Italien gå med 

flyg, buss, tåg eller egen bil?” Som konsument har man rätt att fråga och få genomlysande  svar om allt från produktion till konsumtion. Många varor och tjänster märks med  ursprungsmärkning och miljö- och klimatmärkning. I Hkk får man träna sig i att ifrågasätta  och ställa krav utifrån hållbarhetsperspektiven. Med kunskap ökar självkänslan och  tryggheten hos var och en. Man kan själv reflektera och komma till beslut och därigenom  vara med och påverka utvecklingen i en mer hållbar riktning. 

Kursplanen har höga och lovvärda ambitioner. Men timplanen är ett hån. Kanske är det  anledningen till att bristen på Hkk-lärare är stor. Kursplan och timplan går inte ihop. Man blir  frustrerad av att aldrig hinna med att ge den kunskap barn och unga så väl behöver för att  klara livets alla vardagar. De 118 timmarna räcker inte till. Hkk behöver också mer av  sammanhängande tid för att kunna träna de praktiska momenten och värdera resultatet.  Nu är det dags att ge den tid som motsvarar kursplanens innehåll och målsättning. Totala  undervisningen i grundskolan är 6 890 timmar. Allt för länge har ämnet Hem- och  konsumentkunskap nedgraderats och varit skolans minsta ämne. Ämnet som ger  vardagskunskap för varje steg livet. I bästa fall tilldelas ämnet 118 timmar i den nioåriga  grundskolan. 36 timmar på låg- och mellanstadiet och 82 på högstadiet. Det är totalt 3  veckor. På den tiden ska man lära sig bli en reflekterande konsument som gör kloka val på en  stenhård, global marknad. Var är logiken i detta?  

I Hem-och konsumentkunskap lär man ut helheten, hur vanor och livsstil gör skillnad i hälsa,  ekonomi och miljö. Den kunskapen är en rättighet. Den behövs för att kunna leva ett friskt  och värdigt vuxenliv och för en hållbar framtid. Sverige har inte längre råd att underlåta sina  ungdomar tillräcklig undervisningstid i Hem- och konsumentkunskap.  I det uppdrag Skolverket nu har fått från regeringen och som ska vara klart den 31 mars 2021 finns möjligheten att äntligen ge Hkk ett stort lyft av tid i timplanen och den status det  förtjänar. Det hoppas vi på. 

Stockholm november 2020 

Ellionor Moberg, Hushållslärare, Marknadsekonom och Miljöstrateg 

Britt-Marie Dahlin, Hushållslärare, MSc och Grundare av Tallriksmodellen Plus ytterligare 20-talet personer, de skrivs in före publicering

Ny förening främjar Finlands svenska matkultur Finlands Svenska Måltidsakademi har grundats

På lördagen 28.3.2020 grundades Finlands Svenska Måltidsakademi r.f. – en förening som har till uppgift att främja, visa fram och berätta om Finlands svenska matkulturs ideal och värderingar, historiska traditioner, samtida tillämpningar av matkulturarvet, och även ta fram idéer om nyskapade innovationer som är förankrade i traditionen. Vid föreningens konstituerande möte, som på grund av coronasituationen hölls som videomöte, godkändes stadgarna och föreningens styrelse valdes. Max Schulman valdes till ordförande för den nygrundade föreningen.

– Finlands Svenska Måltidsakademi kommer att ägna sig åt en djupdykning i Finlands svenska matkultur i ett historiskt, samtida och framtida perspektiv, förklarar Max Schulman, nyvald ordförande för den nya föreningen. Akademin ska sprida kännedom om matkulturarvet och vara en mötesplattform för alla dem som vill mötas inom akademins ämnen, både på ett seriöst sätt och under mer lättsamma former. Det är fråga om allt från värdiga föreläsningar till kulörta pappershattar med samvaron kring måltiden som en röd tråd.

I matkulturarvet i de svenska språkområdena i Finland ingår enligt föreningen synen på maträtter, drycker och måltider i både hemmen, på restaurang och i de offentliga köken samt även synen på odling av råvaror, fångst och fiske samt beredning av livsmedel.

– Den viktigaste saken för akademin är förstås att stimulera till verkliga måltider – ätande och drickande – inte minst på akademins öppna festdagar, säger Richard Tellström, docent och verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Tellström har även fungerat som mentor för den nya akademin.

Akademin kommer att verka för att särskilt barn och unga får kunskap om Finlands svenska matkultur. Akademin kommer även att samverka med andra mat- och måltidsfrämjande organisationer och kunskapsnätverk.

De geografiska områdena för Finlands svenska matkultur omfattar framförallt Nyland, Åboland, Österbotten och Ålands matkultur men också finlandssvenskar och deras matkultur på andra platser. 

Bakgrund
Sedan vintern 2019 har ett nätverk av personer intresserade av mat och måltider samlats, diskuterat och förberett grundandet av en förening för att främja matkultur i de svenska delarna av Finland.

Föreningens organisation
Finlands Svenska Måltidsakademi består av arbetande ledamöter som kommer att arbeta inom akademins ämnesutskott. En gång om året samlas akademin för en årshögtid med en publik måltid samt program. Styrelsen hoppas att den första årshögtiden kan samla vänner av Finlands svenska matkultur i höst. Föreningens ordinarie möten är höstmötet och vårmötet.

Ordinarie styrelsemedlemmar

På föreningens konstituerande möte den 28 mars 2020 valdes följande ordinarie styrelsemedlemmar:


Ordförande Max Schulman

Vice ordförande Mia Wikström                          

Sekreterare Christian Tikkanen
Kassör Jonas Harald

Extra arbetande styrelseledamöter Yrsa Lindqvist, Michael Björklund och Tara Junker
Landskapsombud, Nyland Elisabeth Eriksson
Landskapsombud, Åboland Peter af Björksten
Landskapsombud, Åland Lena Brenner
Landskapsombud, Österbotten Kirsi Salomaa



Tilläggsinformation


Max Schulman, ordförande, tfn +358 40 825 2112, e-post max.schulman@mtk.fi

Richard Tellström, docent, tfn +46 70 265 20 89, e-post richard.tellstrom@telia.com 

Christian Tikkanen, sekreterare, tfn +47 975 03 673, e-post ctikk47@online.no 

Länkar:
Facebooksida för Finlands Svenska Måltidsakademi r.f.: https://www.facebook.com/maltidsakademin/ 

Inom kort kommer även en hemsida, webbplats för Finlands Svenska Måltidsakademi att releasas.