Skrivelse om fler Hemkunskaps timmar

Som tidigare informerats om, så har Ellinor Moberg och Britt-Marie
Andersson Dahlin engagerat sig i frågan om fler Hemkunskaps timmar.
De har nu skrivit en debattartikel som ska publiceras, men även skicka
till Skolverket. Se nedan.

De medlemmar som vill vara med och engagera sig, skriva under artikeln.
Ska senast den 20 november 2020 höra av sig till Britt-Marie eller Ellinor.
adress brittmarie.dahlin@gmail.com eller Ellinor.k.moberg@gmail.com

Global marknad behöver medvetna konsumenter genom fler timmar i Hkk 

Det är hög tid för Skolverket att lyfta ämnet Hem- och konsumentkunskap rejält när  grundskolans timplan ska anpassas efter kursplanerna i Lgr11. Utbudet av varor och tjänster  är enormt. Marknaden är komplex. Näthandeln ökar lavinartat och snabba SMS-lån utan  kreditprövning kullkastar privatekonomin. Vår konsumtion bidrar till artdöd och utsläpp av  växthusgaser. Inte minst unga konsumenter behöver lära sig resurshushållning och få  instrument att navigera sin livsstil efter. Hem-och konsumentkunskap, Hkk, är skolans enda  ämne som förmedlar en helhetsbild i hur konsumtion påverkar hälsa, ekonomi och miljö. Det  behövs mycket kunskap, kritiskt tänkande och tid för reflektion för att få insikt i hur allt  hänger ihop. Detta går inte ihop med att ämnet är skolans absolut minsta ämne. Globaliseringen är här, mer kunskap är ett måste. Både skola och hem har ett ansvar i detta.   

Nytt uppdrag: Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av att  omfördela tiden mellan ämnena i grundskolan och i motsvarande skolformer. Syftet är att  skapa en bättre balans mellan det centrala innehållet i kursplanerna och den tid som är  avsatt för varje ämne i timplanen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31  mars 2021.  

Vi vill uppmana Skolverket i uppdraget att anpassa timplanen efter kursplanen i Hkk och  efter den verklighet vi befinner oss i 2020.  

Konsumtionen påverkar allt: Den dagliga konsumtionen och livsstilen påverkar den egna  hälsan, ekonomin i hushållet, miljön och klimatet. Detta i sin tur påverkar samhället. Varje  köp man gör lämnar spår som påverkar naturen med jord, skog, luft, sjöar och hav. Frågan  som måste ställas är: Hur kan man konsumera för ett friskare liv och en hållbar framtid?  Agenda 2030 antogs i Paris 2015 och de flesta av världens länder undertecknade  överenskommelsen, så också Sverige. I agendan finns 17 övergripande globala mål. De  handlar bl.a. om en mer rättvis värld, om jämställdhet, god utbildning för alla, att värna våra  ekosystem med biologisk mångfald, rent vatten och ren jord samt att sträva efter hållbar  konsumtion och produktion. Många företag och organisationer har idag implementerat  målen i sina verksamheter. Medvetna konsumenter ställer om i hushållet. Smarta och  medvetna konsumtionsval är en utmaning för oss alla och kräver kunskap som kan omsättas  i praktisk handling i vardagen. Detta är också kärnan i ämnet Hem- och konsumentkunskap.  Det är därför hög tid att prioritera upp ämnet i skolans timplan.  

Det behövs många fler timmar i Hkk nu. Ämnet ger kunskap i hälsa, ekonomi och miljö, hur  allt hänger ihop och påverkar oss. Här får man också genom praktisk handling ett  helhetsperspektiv på hur skolans olika ämnen samspelar i allt från matte, No, So till svenska. 

Hälsa: Alla vill må bra. En av grundstenarna för detta är kunskap i mat och måltider och vad  man äter. Bra mat ger ork, gott humör och ett friskare liv. Bra mat är fylld med nyttigheter  kroppen behöver för att fungera med t.ex. ett starkt immunförsvar och lagom med energi  för arbete och fritidsaktiviteter. Tallriksmodellen visar proportionerna för olika livsmedel och 

måltider och är ett effektivt hjälpmedel när maträtter ska värderas.  

Här i Sverige lever vi ”lite för bra”, vi äter mer än vi behöver. Mat och dryck innehåller mer  energi än vi förbrukar. Mycket av färdigmaten innehåller snabba kolhydrater och man  hamnar lätt i den onda sockercirkeln. Detta leder till övervikt redan tidigt i åldrarna. En  studie visar att övervikt och fetma ökar i alla åldersgrupper. Bland 4-åringar var övervikten  11 procent som ökade till 31 procent bland unga vuxna, 16-29 år, och ökade till 61 procent  bland vuxna mellan 45-64 år. Ökningen är något kraftigare för män än för kvinnor.  Viktökningen leder till högre risk för högt blodtryck och problem med hjärta och kärl, cancer och diabetes. Diabetes typ 2 ökar också och drabbar idag allt för många barn och unga.  De goda nyheterna är att forskning och kostundersökningar världen över visar att  hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet minskar riskerna att få dessa livsstilssjukdomar. I  Hkk lär man sig grunderna för hälsosamma matvanor från planering av måltider och inköp av  livsmedel, laga och dela måltid med varandra och arbeta tillsammans. Det är vardagskunskap för hela livet. Det handlar om att hushålla med resurserna, att handla lagom mycket för att  minska matsvinnet. Fortfarande går nästan en tredjedel av matinköpen ner i soppåsen. Det  är inte hållbart. Det är dålig ekonomi.  

Ohälsa kostar, både för individen och samhället. Sjukvårdskostnaderna i Sverige kan räknas i  miljarder till följd av dåliga matvanor. I Hkk omsätter man livsmedels- och näringskunskap i  praktisk handling i matlagning -och bakning. Mer tid och kloka schemaläggningar behövs för  att lägga grunden för en friskare livsstil.  

Ekonomi: Det är lätt att överkonsumera både mat, kläder och prylar. I dag lever 8,5 procent  av Sveriges barn i hushåll där minst en förälder har skulder hos Kronofogden eller är under  pågående skuldsanering. Inbjudande reklam och nya trender, låga priser, lockande  avbetalningsplaner och snabba SMS-lån utan kreditprövning kan lätt leda till oövertänkta  köp och fel beslut i en pressande, stressig vardag. Och så har man fastnat i skuldfällan som  kan leda till slutstation Kronofogden.  

Man behöver kunskap i marknadens språk för att reflektera och ifrågasätta. Man behöver  kunskap i vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument och vilka lagar som styr  detta. Man måste kunna räkna procent och jämföra olika erbjudande. Man måste träna sig i  att ha koll på sina pengar och sina utgifter så man själv kan styra sin vardag. Ekonomi  betyder helt enkelt att hushålla med resurserna. I Hkk får man lära sig detta, att planera sin  ekonomi, att göra sin budget med inkomster och omkostnader. Det är viktig vardagskunskap  för hela livet. Med fler timmar kan ämnet uppfylla kursplanens intentioner. 

Miljö: Att vara en smart och medveten konsument är inget man lär sig på en kafferast. För  att nå kursplanens mål och att sträva mot hållbarhetsmålen i Agenda 2030 bör man också  träna sig i att ställa frågor ”Hur påverkar mitt köp av denna vara eller tjänst miljö och klimat? Ska man köpa omärkt eller ekologiskt, ska man köpa närodlat eller importerat? Är det god  djuromsorg på gården där julskinkan kommer ifrån? Hur är äpplet odlat, med eller utan  bekämpningsmedel? Hur är arbetsförhållandena på fabriken där snyggaste jeansen är  sydda? Är vegetarisk mat bättre eller sämre än allsidig kost? Ska resan till Italien gå med 

flyg, buss, tåg eller egen bil?” Som konsument har man rätt att fråga och få genomlysande  svar om allt från produktion till konsumtion. Många varor och tjänster märks med  ursprungsmärkning och miljö- och klimatmärkning. I Hkk får man träna sig i att ifrågasätta  och ställa krav utifrån hållbarhetsperspektiven. Med kunskap ökar självkänslan och  tryggheten hos var och en. Man kan själv reflektera och komma till beslut och därigenom  vara med och påverka utvecklingen i en mer hållbar riktning. 

Kursplanen har höga och lovvärda ambitioner. Men timplanen är ett hån. Kanske är det  anledningen till att bristen på Hkk-lärare är stor. Kursplan och timplan går inte ihop. Man blir  frustrerad av att aldrig hinna med att ge den kunskap barn och unga så väl behöver för att  klara livets alla vardagar. De 118 timmarna räcker inte till. Hkk behöver också mer av  sammanhängande tid för att kunna träna de praktiska momenten och värdera resultatet.  Nu är det dags att ge den tid som motsvarar kursplanens innehåll och målsättning. Totala  undervisningen i grundskolan är 6 890 timmar. Allt för länge har ämnet Hem- och  konsumentkunskap nedgraderats och varit skolans minsta ämne. Ämnet som ger  vardagskunskap för varje steg livet. I bästa fall tilldelas ämnet 118 timmar i den nioåriga  grundskolan. 36 timmar på låg- och mellanstadiet och 82 på högstadiet. Det är totalt 3  veckor. På den tiden ska man lära sig bli en reflekterande konsument som gör kloka val på en  stenhård, global marknad. Var är logiken i detta?  

I Hem-och konsumentkunskap lär man ut helheten, hur vanor och livsstil gör skillnad i hälsa,  ekonomi och miljö. Den kunskapen är en rättighet. Den behövs för att kunna leva ett friskt  och värdigt vuxenliv och för en hållbar framtid. Sverige har inte längre råd att underlåta sina  ungdomar tillräcklig undervisningstid i Hem- och konsumentkunskap.  I det uppdrag Skolverket nu har fått från regeringen och som ska vara klart den 31 mars 2021 finns möjligheten att äntligen ge Hkk ett stort lyft av tid i timplanen och den status det  förtjänar. Det hoppas vi på. 

Stockholm november 2020 

Ellionor Moberg, Hushållslärare, Marknadsekonom och Miljöstrateg 

Britt-Marie Dahlin, Hushållslärare, MSc och Grundare av Tallriksmodellen Plus ytterligare 20-talet personer, de skrivs in före publicering