Mattrender i spåren av pandemin

Den 1 februari ”bänkade” ett dryga trettiotal Maffiavänner sig  vid sina datorer, Ipads och telefoner för att via Zoom ta del av Lennart Wallanders (VD för Food & Friends) 17:e  trendspanarrapport kring mat. En rapport starkt präglad av Coronapandemin. 

Titeln ”Cheers to disaster” ger oss en inblick i en annorlunda framtid inom restaurang-, cafe´-och hotellvärlden. 

Med nyckelord som Distance Dining – avstånd vid borden, Hemmet – där vi tillbringar alltmer tid kring mat. Vi söker recept på välkända gamla rätter. Inte mindre än 174 % av receptsökningar var förra året på Hasselbackspotatis!!!

Otalig tid läggs på bordsdukningar och försäljningen av pappersservetter har rusat i höjden.

Restauranger skapar nya former av uteplatser, t ex små ensällskapsväxthus i anslutning till huvudrestaurangen. Välkända lyxrestauranger säljer hamburgare och pizzor i ny tappning för att överleva. Starka varumärken och ekologiskt närodlat vinner terräng. 

Vi kommer att spendera allt mer pengar på mer eller mindre nödvändig hemelektronik.

Ja, otaliga områden har påverkats och kommer att påverkas visar den mycket intressanta rapporten.

Träffen avslutades med en frågestund med Lennart Wallander. 

För dig som kanske vill skriva om rapporten eller du som inte kunde vara med på Zoom-träffen, bifogar vi  nedan Food & Friends Pressmaterial .

Text och skärmfoto. Margareta Jeding Ivert

Trendspaning 2021 pdf

Cheer to disaster pdf

En annorlunda julfest med marockansk touch

Som så mycket annat detta märkliga år 2020 träffades vi till den traditionella julfesten i en helt annan ”lokal”. Med hjälp av ZOOM kunde vi den 9 december ändå önska varandra en God jul och skåla med varandra via våra datorer och telefoner.

Åsa Orsvärn längst ner till vänster i bild.

Nästan 40 medlemmar hade anmält sig.

Till vår träff hade vi bjudit in Åsa Orsvärn, Chief blender på Blossa. Hon berättade om glöggens historia och tankarna och framtagandet av 2020 års glögg – Marrakech. 

Vinglögg fanns redan på GustavVasas tid och bland Kajsa Wargs receptsamlingar hittar man recept på vinglögg.  Caféer och restauranger med utskänkningstillstånd från 1800 talets mitt  började så småningom producera sina egna varianter av vinglögg.

Men det första egentliga glöggreceptet daterar sig till 1895 framtaget av företaget Grönstedt & Co Vinhandel (J.D Grönstedt). Företaget hade då vuxit och öppnat butiker i bl a Lübeck och Tavastehus. Blossa glögg har blivit den svenska referensen till hur glögg ska smaka.

Sverige är dock inte ensam om att i Norden producera glögg.

Den finska glöggen karaktäriseras av en kombination av kanel, olika kryddor och svartvinbärskoncentrat.

Den svenska glöggens huvudkännetecken är en kombination av nejlika och olika kryddor, torkad frukt, druvor, fikon etc.

Den danska glöggen liknar till stor del den finska men istället med körsbärskoncentrat.

Inspiration till 2020 års glögg Marrakech fick Åsa Orsvärn av det marokanska gröna teet med smak av mynta och socker. 

Efter ett otal avsmakningar och tester landade hon och hennes kollegor på denna kombination: Grönt te, två olika myntasorter, vit starkvinsglögg, Blossas traditionella kryddblandning och socker.

Framtagandet av den nya glöggen tog sin början redan i juni 2019 då de första idéerna presenterades. I september valdes ett förslag bland tre föreslagna. När 2019 års glögg stod på systembolagets hyllor, arbetade man mao som mest med 2020 års smak!!

I maj 2020 började glöggen produceras och i september 2020 kunde den grönblå flaskan med det gyllene årtalet 20 lanseras.

Text och foto:

Margareta Jeding Ivert

Välkommen på glögg den 9 december!

Den 9 december kl 19.00 kopplar du upp dig på den länk, som vi skickar till dig när du anmält dig. 

För att skapa en julstämning föreslår vi att du t ex tänder ett ljus bredvid dig och att du gärna har ett glas glögg till hands, så att vi kan få önska varandra en God jul. 

Till denna digitala träff har vi bjudit in Åsa Orsvärn, Chief blender på Blossa. Hon kommer berätta om sitt arbete som chief blender men framför allt  bakgrunden till årets glögg Marrakech. 

Vi är övertygade om att det bland våra medlemmar finns personliga erfarenheter då Glöggen spelat en intressant roll. Därför tycker vi det vore jättetrevligt om du, som känner dig manad att berätta om en sådan upplevelse, skriver det i din anmälan. Vi hör då av oss till dig så att du kan förbereda dig lite.

Så tveka inte att anmäla dig till vår Glöggträff. Vi kommer att svara dig som vill delta med ett informativt mail om hur du rent tekniskt ska göra. 

Du anmäler dig till Margareta Jeding Ivert på margareta@dyad.se senast den 6 december.

Än en gång varmt välkommen den 9 december kl 19! 

Önskar vi i 

Matmaffians styrelse

Webbinarium Tema växtbaserad mat

Tid: Tisdag den 24 november kl 16-17.30

Arrangörer: Vi Konsumenter, WWF och Konsumentföreningen Stockholm

Länk till webbinariet https://www.kfstockholm.se/vaxt

För några år sedan ökade efterfrågan på ekologiskt kraftigt. Denna trend har stagnerat och ersatts med att många konsumenter väljer växtbaserade livsmedel, kanske i en förhoppning om att detta både kan rädda planeten och förbättra den egna hälsan? Industrin erbjuder ett rikt utbud av vegetariska och veganska produkter, men en stor del av vegetabilierna är importerade.Hur ska vi som konsumenter välja vegetariska produkter för att främja en hållbar utveckling? Hur ser utbudet ut? Var kommer råvarorna ifrån? Vilka krav ställer dagligvaruhandeln? Vilka krav ställer livsmedelsindustrin? Kan vi minska sårbarheten genom att odla och förädla växtbaserade råvaror i Sverige? Program:Inledning:Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter

Vilka växtbaserade produkter finns på marknaden idag?Sören Person, Vi Konsumenter

Vad är innehållet i växtbaserade produkter?Björn Bernhardson, verksamhetsledare Äkta Vara

Hur vill WWF hjälpa konsumenter och upphandlare att handla hållbart växtbaserat?Anna Richert, matexpert Världsnaturfonden, WWF

Hur ser dagligvaruhandeln på hållbar växtbaserad mat?Emelie Hansson, hållbarhetsstrateg ICA 

Hur ska livsmedelsproducenter svara upp mot marknadens krav på växtbaserad mat?Agneta Påander, hållbarhetsdirektör Orkla Foods

Samtal – Hur ser framtiden ut för hållbar växtbaserad mat?
Anna Richert, WWF samtalar med Charlotta Szczepanowski, chef hållbarhet & kvalitet COOP Moderator:Minna Hellman, hållbarhetsstrateg Konsumentföreningen Stockholm

Välkomna!

Skrivelse om fler Hemkunskaps timmar

Som tidigare informerats om, så har Ellinor Moberg och Britt-Marie
Andersson Dahlin engagerat sig i frågan om fler Hemkunskaps timmar.
De har nu skrivit en debattartikel som ska publiceras, men även skicka
till Skolverket. Se nedan.

De medlemmar som vill vara med och engagera sig, skriva under artikeln.
Ska senast den 20 november 2020 höra av sig till Britt-Marie eller Ellinor.
adress brittmarie.dahlin@gmail.com eller Ellinor.k.moberg@gmail.com

Global marknad behöver medvetna konsumenter genom fler timmar i Hkk 

Det är hög tid för Skolverket att lyfta ämnet Hem- och konsumentkunskap rejält när  grundskolans timplan ska anpassas efter kursplanerna i Lgr11. Utbudet av varor och tjänster  är enormt. Marknaden är komplex. Näthandeln ökar lavinartat och snabba SMS-lån utan  kreditprövning kullkastar privatekonomin. Vår konsumtion bidrar till artdöd och utsläpp av  växthusgaser. Inte minst unga konsumenter behöver lära sig resurshushållning och få  instrument att navigera sin livsstil efter. Hem-och konsumentkunskap, Hkk, är skolans enda  ämne som förmedlar en helhetsbild i hur konsumtion påverkar hälsa, ekonomi och miljö. Det  behövs mycket kunskap, kritiskt tänkande och tid för reflektion för att få insikt i hur allt  hänger ihop. Detta går inte ihop med att ämnet är skolans absolut minsta ämne. Globaliseringen är här, mer kunskap är ett måste. Både skola och hem har ett ansvar i detta.   

Nytt uppdrag: Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av att  omfördela tiden mellan ämnena i grundskolan och i motsvarande skolformer. Syftet är att  skapa en bättre balans mellan det centrala innehållet i kursplanerna och den tid som är  avsatt för varje ämne i timplanen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31  mars 2021.  

Vi vill uppmana Skolverket i uppdraget att anpassa timplanen efter kursplanen i Hkk och  efter den verklighet vi befinner oss i 2020.  

Konsumtionen påverkar allt: Den dagliga konsumtionen och livsstilen påverkar den egna  hälsan, ekonomin i hushållet, miljön och klimatet. Detta i sin tur påverkar samhället. Varje  köp man gör lämnar spår som påverkar naturen med jord, skog, luft, sjöar och hav. Frågan  som måste ställas är: Hur kan man konsumera för ett friskare liv och en hållbar framtid?  Agenda 2030 antogs i Paris 2015 och de flesta av världens länder undertecknade  överenskommelsen, så också Sverige. I agendan finns 17 övergripande globala mål. De  handlar bl.a. om en mer rättvis värld, om jämställdhet, god utbildning för alla, att värna våra  ekosystem med biologisk mångfald, rent vatten och ren jord samt att sträva efter hållbar  konsumtion och produktion. Många företag och organisationer har idag implementerat  målen i sina verksamheter. Medvetna konsumenter ställer om i hushållet. Smarta och  medvetna konsumtionsval är en utmaning för oss alla och kräver kunskap som kan omsättas  i praktisk handling i vardagen. Detta är också kärnan i ämnet Hem- och konsumentkunskap.  Det är därför hög tid att prioritera upp ämnet i skolans timplan.  

Det behövs många fler timmar i Hkk nu. Ämnet ger kunskap i hälsa, ekonomi och miljö, hur  allt hänger ihop och påverkar oss. Här får man också genom praktisk handling ett  helhetsperspektiv på hur skolans olika ämnen samspelar i allt från matte, No, So till svenska. 

Hälsa: Alla vill må bra. En av grundstenarna för detta är kunskap i mat och måltider och vad  man äter. Bra mat ger ork, gott humör och ett friskare liv. Bra mat är fylld med nyttigheter  kroppen behöver för att fungera med t.ex. ett starkt immunförsvar och lagom med energi  för arbete och fritidsaktiviteter. Tallriksmodellen visar proportionerna för olika livsmedel och 

måltider och är ett effektivt hjälpmedel när maträtter ska värderas.  

Här i Sverige lever vi ”lite för bra”, vi äter mer än vi behöver. Mat och dryck innehåller mer  energi än vi förbrukar. Mycket av färdigmaten innehåller snabba kolhydrater och man  hamnar lätt i den onda sockercirkeln. Detta leder till övervikt redan tidigt i åldrarna. En  studie visar att övervikt och fetma ökar i alla åldersgrupper. Bland 4-åringar var övervikten  11 procent som ökade till 31 procent bland unga vuxna, 16-29 år, och ökade till 61 procent  bland vuxna mellan 45-64 år. Ökningen är något kraftigare för män än för kvinnor.  Viktökningen leder till högre risk för högt blodtryck och problem med hjärta och kärl, cancer och diabetes. Diabetes typ 2 ökar också och drabbar idag allt för många barn och unga.  De goda nyheterna är att forskning och kostundersökningar världen över visar att  hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet minskar riskerna att få dessa livsstilssjukdomar. I  Hkk lär man sig grunderna för hälsosamma matvanor från planering av måltider och inköp av  livsmedel, laga och dela måltid med varandra och arbeta tillsammans. Det är vardagskunskap för hela livet. Det handlar om att hushålla med resurserna, att handla lagom mycket för att  minska matsvinnet. Fortfarande går nästan en tredjedel av matinköpen ner i soppåsen. Det  är inte hållbart. Det är dålig ekonomi.  

Ohälsa kostar, både för individen och samhället. Sjukvårdskostnaderna i Sverige kan räknas i  miljarder till följd av dåliga matvanor. I Hkk omsätter man livsmedels- och näringskunskap i  praktisk handling i matlagning -och bakning. Mer tid och kloka schemaläggningar behövs för  att lägga grunden för en friskare livsstil.  

Ekonomi: Det är lätt att överkonsumera både mat, kläder och prylar. I dag lever 8,5 procent  av Sveriges barn i hushåll där minst en förälder har skulder hos Kronofogden eller är under  pågående skuldsanering. Inbjudande reklam och nya trender, låga priser, lockande  avbetalningsplaner och snabba SMS-lån utan kreditprövning kan lätt leda till oövertänkta  köp och fel beslut i en pressande, stressig vardag. Och så har man fastnat i skuldfällan som  kan leda till slutstation Kronofogden.  

Man behöver kunskap i marknadens språk för att reflektera och ifrågasätta. Man behöver  kunskap i vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument och vilka lagar som styr  detta. Man måste kunna räkna procent och jämföra olika erbjudande. Man måste träna sig i  att ha koll på sina pengar och sina utgifter så man själv kan styra sin vardag. Ekonomi  betyder helt enkelt att hushålla med resurserna. I Hkk får man lära sig detta, att planera sin  ekonomi, att göra sin budget med inkomster och omkostnader. Det är viktig vardagskunskap  för hela livet. Med fler timmar kan ämnet uppfylla kursplanens intentioner. 

Miljö: Att vara en smart och medveten konsument är inget man lär sig på en kafferast. För  att nå kursplanens mål och att sträva mot hållbarhetsmålen i Agenda 2030 bör man också  träna sig i att ställa frågor ”Hur påverkar mitt köp av denna vara eller tjänst miljö och klimat? Ska man köpa omärkt eller ekologiskt, ska man köpa närodlat eller importerat? Är det god  djuromsorg på gården där julskinkan kommer ifrån? Hur är äpplet odlat, med eller utan  bekämpningsmedel? Hur är arbetsförhållandena på fabriken där snyggaste jeansen är  sydda? Är vegetarisk mat bättre eller sämre än allsidig kost? Ska resan till Italien gå med 

flyg, buss, tåg eller egen bil?” Som konsument har man rätt att fråga och få genomlysande  svar om allt från produktion till konsumtion. Många varor och tjänster märks med  ursprungsmärkning och miljö- och klimatmärkning. I Hkk får man träna sig i att ifrågasätta  och ställa krav utifrån hållbarhetsperspektiven. Med kunskap ökar självkänslan och  tryggheten hos var och en. Man kan själv reflektera och komma till beslut och därigenom  vara med och påverka utvecklingen i en mer hållbar riktning. 

Kursplanen har höga och lovvärda ambitioner. Men timplanen är ett hån. Kanske är det  anledningen till att bristen på Hkk-lärare är stor. Kursplan och timplan går inte ihop. Man blir  frustrerad av att aldrig hinna med att ge den kunskap barn och unga så väl behöver för att  klara livets alla vardagar. De 118 timmarna räcker inte till. Hkk behöver också mer av  sammanhängande tid för att kunna träna de praktiska momenten och värdera resultatet.  Nu är det dags att ge den tid som motsvarar kursplanens innehåll och målsättning. Totala  undervisningen i grundskolan är 6 890 timmar. Allt för länge har ämnet Hem- och  konsumentkunskap nedgraderats och varit skolans minsta ämne. Ämnet som ger  vardagskunskap för varje steg livet. I bästa fall tilldelas ämnet 118 timmar i den nioåriga  grundskolan. 36 timmar på låg- och mellanstadiet och 82 på högstadiet. Det är totalt 3  veckor. På den tiden ska man lära sig bli en reflekterande konsument som gör kloka val på en  stenhård, global marknad. Var är logiken i detta?  

I Hem-och konsumentkunskap lär man ut helheten, hur vanor och livsstil gör skillnad i hälsa,  ekonomi och miljö. Den kunskapen är en rättighet. Den behövs för att kunna leva ett friskt  och värdigt vuxenliv och för en hållbar framtid. Sverige har inte längre råd att underlåta sina  ungdomar tillräcklig undervisningstid i Hem- och konsumentkunskap.  I det uppdrag Skolverket nu har fått från regeringen och som ska vara klart den 31 mars 2021 finns möjligheten att äntligen ge Hkk ett stort lyft av tid i timplanen och den status det  förtjänar. Det hoppas vi på. 

Stockholm november 2020 

Ellionor Moberg, Hushållslärare, Marknadsekonom och Miljöstrateg 

Britt-Marie Dahlin, Hushållslärare, MSc och Grundare av Tallriksmodellen Plus ytterligare 20-talet personer, de skrivs in före publicering

Tareq Taylor intervjuas av Tove Oskarsson Henckel

Livesändningen på Facebook-sidan. Kan även ses i efterhand på Matmaffians Facebook-grupps sida.

Den 8 juni träffade vi i en livesändning  på Facebook och ”Matmaffian på nätet”, Tove Oskarsson Henckel,  som intervjuade  Tareq Taylor på hans restaurang Kockeriet i Malmö. En intervju som i mångt och mycket speglade restaurang- och matvärldens svåra tid under Corona, hans  tävlingsinstinkt, nyfikenhet och äventyrslusta. 

Tareq beskrev behovet av att ”tanka glädje” för att kunna vara kreativ. Hur svårt det var, men att den gemenskap som de inom hans professionella matvärld ändå känner. En förutsättning för att ta sig igenom.

  • Det värsta idag är känslan av att inte bli sedd – att inte höras. Beslutsfattarna tycks inte inse  vad som verkligen händer inom restaurang- och matvärlden sade en upprörd Taylor.

Intervjun speglade hans frustration, vånda men också en framtidstro, om än med ett annorlunda förhållningssätt. Begränsade sittplaster, rädsla och möjligheten att röra sig fritt. Men också tron att människors känsla av  närhet till Krogen, även om man inte går där ofta, kommer bli alltmer påtaglig.

  • Vi måste lära oss leva i den här verkligheten. 

Han berättade om sin Morfar som den första influencern i sitt liv, behovet att söka kickar i tillvaron.  En olycka i höstas höll på att sluta mycket illa, hur intresset för trädgård- och mat från trädgårdarna tog sin början.

”Tack alla ni som har ett engagerat intresse för den gastronomiska världen, utan er finns inte vi”, avrundade Tareq den timslånga intervjun på Facebook

Du som missade sändningen: Gå in på FB och ”Matmaffian på nätet”. Där kan du ta del av hela intervjun igen.

Det enda du behöver göra är att se till att du har Facebook och är medlem i vår slutna grupp ”Matmaffian på nätet”, där du kan se intervjun. Om du inte är medlem i gruppen, kontakta margareta@dyad.se så bjuder jag in dig till gruppen. 

https://www.facebook.com/groups/Matmaffianpanatet/

Margareta Jeding Ivert

Behåll din personal och hyr ut den till producenterna under krisen

Stora delar av besöksnäringen i Sverige står utan arbete på grund av Covid-19 och nu hotas allt fler restauranger av konkurs. Samtidigt råder brist på arbetskraft i en annan del av samma värdekedja – hos matproducenter och lantbrukare. I Skellefteå har vi därför skapat en modell som ska göra det enklare för restauranger att hyra ut personal för att, när restaurangen inte kan hålla öppet som vanligt, i stället hjälpa till att producera de råvaror som vi brukar servera sina gäster.

Det nätverk som idag används för försäljning mellan producenter och restauranger kan användas för att förmedla personal där det finns behov. Personalen fortsätter vara anställd av sina arbetsgivare och arbetsgivaren(restaurangen) fakturerar timlön och arbetsgivaravgifter till lantbrukaren. Vår personal får på så sätt behålla sin anställningstrygghet genom krisen och vi som driver restaurangerna få behålla vår kompetens samtidigt som risken för att vi tvingas lägga ned minskar.

Det är största vikt för restaurangerna att matproducenterna kan behålla sin normala produktionstakt, trots krisen, annars väntar både råvarubrist och högre priser till hösten. Nu har vi en chans att hjälpa till att försörja branschen med råvaror samtidigt som vi kan behålla våra anställda genom krisen. Om vi får ut restaurangfolk för att producera råvaror ökar det dessutom förståelsen mellan procenten och slutkund kommer det att skapa en stolthet för det som är närodlat, vilket efterfrågas i vår bransch. 

För att allt ska gå snabbt, smidigt och på rätt sätt så har vi i Skellefteå tagit hjälp av bemanningsföretaget Wikan Personal som kommer att bistå restaurangägare, lantbrukare och matproducenter med att sköta uthyrningen av personal. Om du har personal till förfogande uppmanar jag dig att ta kontakt med Wikan redan nu. Och för er som verkar utanför Skellefteå är det en god idé att etablera ett motsvarande samarbete på din ort. 

Jon Oskar Arnason, Bryggargatan i Skellefteå.  

(Kontakt Wikan Personal Skellefteå: Kenneth Widmark 072-709 02 81)

I korthet: 

Stora delar av besöksnäringen i Sverige står utan arbete på grund av Covid-19 och nu hotas allt fler restauranger av konkurs. Samtidigt råder brist på arbetskraft i en annan del av samma värdekedja – hos matproducenter och lantbrukare. I Skellefteå har vi därför skapat en modell som ska göra det enklare för restauranger att hyra ut personal för att, när restaurangen inte kan hålla öppet som vanligt, i stället hjälpa till att producera de råvaror som vi brukar servera sina gäster.

Vår personal får på så sätt behålla sin anställningstrygghet genom krisen och vi som driver restaurangerna få behålla vår kompetens samtidigt som risken för att vi tvingas lägga ned minskar. Dessutom bidrar vi till att trygga försörjningen av lokalt producerade råvaror. Har du personal till förfogande – hör av dig till Wikan Personal i Skellefteå .

Inger Grimlund – 90 år

INTE BLOMMOR – TACK!

Ett kåseri från Inger Grimlund

Att fylla år kan ha sina sidor – det är både hur kul och helst – och rätt så påfrestande för de som lagt ett nytt år till det övriga. Alla har vi väl någon gång blivit drabbade av överraskningar, noga planlagda spex som vännerna planerat in i minst detalj. När jag fyllde 65 hade jag själv planerat min dag med några nära vänner på en krogrunda i City. Starten skulle gå från en helt ny restaurang som jag fått korn på. Den hade ännu inte öppnat sina dörrar för allmänheten. Men visst – jag var ju då Gourmet-journalist, och passade som sådan in i bilden.

När jag så i god tid knackade på porten och steg in i entrén fick jag dåndimpen. Hela restaurangen var knökfull med vänner, familj och arbetskamraten. Jag fick en chock. Jag hade ju planerat kvällen i detalj för några få bestissar – och så blev det så här. Istället för att jag blev den som bjöd, blev det jag som blev bjuden. Först på ostron och champagne sedan vidare ut på stan- hej och hå!

Sista hållplatsen var Operabaren – men där höll jag på ett inte bli insläpp – ja, kvällens många drinkar hade onekligen satt sina spår i min förvirrade knopp – och kropp. Min som Bosse fick gå i god för sin mamma. OK då, sa dörrvakten. Vad som bjöds där kommer jag inte ihåg men säkert var det något delikat som krögaren hoppats skulle falla redaktör Grimlund i smaken.

Oförglömliga minnen – så blev redaktören pensionär istället. Längtan efter redaktionen med alla roliga och begåvade journalister var nästan förödande, men med tiden fick jag lusten att skriva igen. Tack och lov!

Det har blivit en rad böcker om mat, människor och familj i en salig blandning. Och så fick jag chansen att skriva kåserier först för Lidingösidan och numera Lidingönyheter. År efter år har vi firat födelsedagen 28 mars i lugn och ro. Men – så närmade sig målsnöret – 90 år! Kanske skulle det vara säkrare att fira dagen i god tid, för man vet ju aldrig vad som händer. Så gick mina tankar och visst är augusti en trevligare månad än trista mars!

Då visste jag inte hur rätt jag skulle få. Corona har helt förändrat våra liv och nu sitter vi i karantän – särskilt vi som är 70+ och mer Jag är ++ och helt klart en belastning för samhället. Det blev alltså ingen fest det här året – ni vet regelverket – håll avstånd, tvätta händerna och håll dig hemma. Men – då och då kommer det en budbärare med varor från Coop eller ICA. Och inför min födelsedag ringde det på dörren några gånger och en blombukett hängde på dörrhandtaget.

Blommor, blommor, blommor – ja, vad ska man annars ge en 90-åring som inte dricker vin? Jag hade utfärdat en varning till omgivningen – inte blommor, tack. Jag når inte upp till vaserna jag har i skåpet (på högsta hyllan.) Men så kom det ändå en jättebukett inslagen i flera lager papper. Och vad fann jag där? Jo, en bukett med grönsaker.

Det var mina kollegor i Matmaffian som lytt mitt råd – inga blommor… Men härliga grönsaker – sparris, purjolök, broccoli, paprika, citron… Vilken prunkande bukett – passade precis i min stora, gröna keramikvas från Ekeby. Tack Matmaffian! Tack för er fantasi. Efter tio dagar var det dags att ansa buketten – som då blev en härlig soppa för fyra personer.